Siw Malmqvist, mord och en haltande kommissarie

Roslund & Hellström, en svensk kriminalförfattarduo, bestående av journalisten Anders Roslund och kriminalvårdsdebattören Börge Hellström har skrivit fem kriminalromaner med kommissarien Evert Grens som spindeln i nätet. Författarna debuterade 2004 med kriminalromanen Odjuret. Romanerna bygger på flertalet intervjuer och händelserna och karaktärerna känns trovärdiga. Det är väl det som är så obehagligt. Flera av böckerna ska också filmatiseras.

Jag har svårt för deckare där morden är bestialiska, blodet sprutar och skallben krossas. I Roslund & Hellströms romaner är inte morden flera och brutala (iaf inte ofta) utan läsaren får istället fundera mycket på vem som egentligen är offer och vem som är brottsling. Böckerna handlar bl a om makt, prostitution, utsatthet, dödsstraff, svenska gatubarn och kriminalvård. Är allas liv lika mycket värda? På denna fråga svarar väl de flesta ja, men författarna ställer frågan på sin spets och jag som läsare börjar fundera…

Vidare är det svårt att begripa att det som beskrivs verkligen händer – på riktigt. T ex om gatubarn i Stockholm (Flickan under gatan, 2007), om hur polismyndigheten m fl satsar massor med medel på att skydda brottslingar för att dessa ska lösa ännu större brott, s k infiltratörsverksamhet (Tre sekunder, 2009).

Kommissarie Grens är dessutom en intressant figur. Han är ensam och bitter, precis som de flesta kommissarier i litteraturen, men han lyfter stämningen med att jämnt och ständigt lyssna på Siw Malmqvist.

Författarnas officiella hemsida www.roslund-hellstrom.com

Odjuret 2004
Box 21 2005
Edward Finnigans upprättelse 2006
Flickan under gatan 2007
Tre sekunder 2009

Kvinnlig präst i Övertorneå - Hurra!

Igår blev det klart - Birgitta Pirhonen tillträder som ny komminister i Övertorneå församling under våren! Hurra! Pirhonen hade hunnit dra tillbaka sin ansökan efter allt strul och skitsnack om lämpligheten i att vara präst och kvinna, men som tur är ändrade hon sig. Bra.

Det är bara så tragiskt att det ska behöva bli sådana här pinsamma diskussioner - 2010. Kvinnliga präster har haft rätt att verka och arbeta på samma villkor som deras manliga kollegor i 50 år, åtminstone i teorin. I praktiken verkar det vara helt andra förhållanden, åtminstone i ett flertal församlingar. Det intressanta är att församlingsborna ofta är positiva - det är några stofiler i kyrkorådet som inte kan tänka kärlek.

Varmt välkommen, Birgitta!

Galt i predikstolen?

Skäms Övertorneå!

Nu är det dags igen. Förra gången var det Pajala församling som motsatte sig en kvinnlig präst och nu är det Övertornås tur. Hur är det möjligt att denna diskussion ens uppkommer 2010? Den avgående komministern Arne Hällefors vill ha en ”ärrad galt” i predikstolen.

Min ärliga mening är att församlingen behöver någon hårdhudad. Det finns mycket struligheter och många viljor. Det behövs jämnmod och tillförsikt. Folk har inte heller landat i alla diskussioner om exempelvis att viga samkönade. Det behövs en ärrad galt som komminister. Församlingen är inte redo för en kvinna, säger Hällefors. (NSD 11/1-2010)

Vad är detta för syn på människan? På kvinnan? På kärleken? Nej, jag fattar ingenting. Men tragiskt är det.

Ut med alla reptilhjärnor så att vi kan få en mänsklig utveckling!

Mina renar Mimmi, Per och Lady - Minun porot Mimmi, Per ja Lady

God fortsättning på er alla! Hoppas ni haft en skön och mysig ledighet! Jag har rest runt i Norrbotten och umgåtts med familj, vänner och kylan. Igår satt jag i bilen och såg några vackra renar och kom att tänka på mina djur som följt mig genom livet…

Våra husdjur är ofta mycket viktiga för oss. De blir helt enkelt en del av familjen. Det kan handla om vanliga djur som katter, hundar, undulater och kaniner och som i mitt fall även av en höna, en tupp, tre renar, vattensköldpaddor, eremitkräftor, strumpebandssnok, vandrande pinnar, möss (skulle inte klara det idag), en papegoja och en minigris. Dock visade det sig så småningom att minigrisen inte alls var en minigris utan ett vietnamesiskt hängbukssvin (han åt allt - och då menar jag allt – utom Turkisk peppar-godis). Att köpa grisen i säcken fick en helt ny innebörd.

Vi namnger våra husdjur med mer eller mindre omsorg och fantasi. Att sköldpaddan hette Skalman och papegojan Klara (hon kunde säga Klara klarar allt) är väl inte så påhittigt, men hur tänkte jag när jag döpte mina tre renar till Mimmi, Per och Lady? Eller hur gick funderingarna när pappa och hans syskon döpte sin katt till Tusse-Fingal? Ett ståtligt namn för en katt. En granne i byn där hemma har en förkärlek för det ryska och hans två katter heter Aldrigsova och Barasova. En vän från min barndom var så förtjust i sitt eget namn att hon även döpte hästen till Johanna.

Ja, det finns en hel del att fundera kring vad man har för husdjur, varför och vad man döper de till. För min del känns det lika bra att inte rota mer i det här…

PS. Strumpebandssnoken hette Bernhard, minigrisen Rajder, hönan Titti och tuppen Oscar.

Tornedalen på TV i jul

Äntligen! Ikväll kl 19.00 är det dags för del 1 av tornedalsmagasinet Kexi på SVT 2. Totalt blir det tre halvtimmesavsnitt (förstås vill jag ha fler!). Kexi 10-årsjubilerar och ägnar programmen åt musik. Och visst kommer det en massa musik från Tornedalen; Mikael Fagervall, countrybandet Willy Clay Band, folkmusikgruppen Jord, operasångerskan Carina Henriksson och crazygruppen Raj Raj band som liknats vid en kombination av dansband, Rolling Stones och ett exploderande spritkök. Del 2 sänds nu på onsdag 23/12 och del 3 tis 29/12. Programmen går också i repris. Förutom ovannämnda musiker/sångare/artister finns förstås en hel del underbar musik som sjungs och produceras hemma i stugorna. Jag är uppvuxen med berättelser och sång. Ingen i min familj har ngn sångröst att tala om men vi sjunger lika glatt för det. Gärna utomhus. Gärna vid en brasa. Gärna på meänkieli.

Imorgon, tisdag 22/12, startar barnprogrammet Fieteri på Barnkanalen. Fieteri bjuder på 10 avsnitt. Det blir animerat, trolleri, reportage och äventyr. Skoj!

Tornedalska julhälsningar från mig! Hyvvää Joulua kaikile!

Adjö, herr Muffin meänkielelä! - Adjö, herr Muffin på meänkieli!

Ulf Nilsson sai 2002 Augustpriisin kirjasta Adjö, herr Muffin. Ihana lastenkirja ja Anna-Clara Tidholmin fiinit kuvat. Herra Muffin oon marsu/marsviini ja me saama oppia tuntehmaan tämän viishaan herran aivan sen elämän loppuvaiheessa. Herra Muffin oon nyt niin vanha ja väsyny että se ei ennä jaksa ens kantaa gyrkoja. Kirja oon lämmin ja soppii hyvin jos esimerkiksi haluaa puhua kuolemasta lasten kans. Mutta kirja ei vain olla synkkä, siinä oon valoa ja toivoa.

Nyt SR (Utbildningsradion, P2) säntaa Hyvästi, herra Muffin meänkielelä! Tänhään se lähetetthiin klo. 14.13 mutta sie voit kunnella sen jälkikätheen internetin kautta. Mona Mörtlund oon kääntany ja gestaltanu Nilssonin kirjan ja kolme muuta tarinaa: Pricken, kirjottanu Margret Rey, Grodan och främlingen, kirjottanu Max Velthuijs ja Pernilla ja Calle Stalfeltin Lokvargen. Kaikki tarinat sie löy´ät Utbildningsraation kotisivulta.

Mie toivon että esimerkiksi Nilssonin kirjaki tulis meänkielelä! Mie olen varma että monet lainais sen pipluteekistä. Kirjoja, varsinki lasten kirjoja, oon niin vähä meänkielelä ja ko Mona nyt oon tehny työn ja kääntäny niin olishan se hyvä että kirjaki painetthais. No, siihen asti – kuunelkaa ko Mona lukkee!

http://www.ur.se/ur.se/templates/MediaPage.aspx?id=16354&uri=http://www.ur.se/id/153595&cmd=viewdetails&content=center

Nobelpristagaren Selma Lagerlöf är kraft

Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av mina absoluta favoritförfattare. Hon var en otrolig berättare, människa och kvinna som verkade i en manlig värld och kämpade för kvinnors rätt. Lagerlöf utbildade sig till lärare, försörjde sig sedan som författare och köpte tillbaka Mårbacka där hon drev all verksamhet med bestämd och fast hand. Förutom kvinnofrågor var hon på olika sätt engagerad i fredsfrågor.

Hennes texter är fullkomligt magiska med vargar, skogar, vintrar och myter. Men hon använder sig också av humor och vardag. Hon beskriver Jerusalem och Värmland. Inre och yttre landskap. Verklighet och magi – ofta i en härlig förening. Karaktärerna är levande och komplicerade, miljöerna fascinerande och historierna genomtänkta och väl uppbyggda. Selma Lagerlöf var verkligen mycket mer än en ”sagotant”. Hon var en driven företagare, ett språkrör för kvinnor, en världsvan resenär, en samhällskritiker och en mycket ansedd och uppskattad person även utanför Sveriges gränser. Ibland tror jag vi i Sverige inte riktigt förstår HUR stor hon faktiskt är/var. Redan på sin tid var hon mycket känd – och det utan att TV och Internet kablade ut en massa nyheter. Folk kom i stora skaror till Mårbacka för att få en skymt av den kända författaren.

För exakt 100 år sedan mottog Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur och 1914 valdes hon som den första kvinnan in i Svenska Akademien.

Selma Lagerlöf är kraft.

Några av författarens verk (varav flera är dramatiserade och filmatiserade):

1891 Gösta Berglings saga
1897 Antikrists mirakler
1899 En herrgårdssägen
1901 Jerusalem 1
1902 Jerusalem 2
1904 Herr Arnes penningar, Kristuslegender
1906-07 Nils Holgerssons underbara resa
1911 Liljecronas hem
1912 Körkarlen
1914 Kejsaren av Portugallien
1925 Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld
1928 Anna Svärd

Läs gärna också böcker om Selma Lagerlöf! Du kan också gå med i Selma Lagerlöf-sällskapet, www.selmalagerlof.org