God fortsättning på er alla! Hoppas ni haft en skön och mysig ledighet! Jag har rest runt i Norrbotten och umgåtts med familj, vänner och kylan. Igår satt jag i bilen och såg några vackra renar och kom att tänka på mina djur som följt mig genom livet…
Våra husdjur är ofta mycket viktiga för oss. De blir helt enkelt en del av familjen. Det kan handla om vanliga djur som katter, hundar, undulater och kaniner och som i mitt fall även av en höna, en tupp, tre renar, vattensköldpaddor, eremitkräftor, strumpebandssnok, vandrande pinnar, möss (skulle inte klara det idag), en papegoja och en minigris. Dock visade det sig så småningom att minigrisen inte alls var en minigris utan ett vietnamesiskt hängbukssvin (han åt allt - och då menar jag allt – utom Turkisk peppar-godis). Att köpa grisen i säcken fick en helt ny innebörd.
Vi namnger våra husdjur med mer eller mindre omsorg och fantasi. Att sköldpaddan hette Skalman och papegojan Klara (hon kunde säga Klara klarar allt) är väl inte så påhittigt, men hur tänkte jag när jag döpte mina tre renar till Mimmi, Per och Lady? Eller hur gick funderingarna när pappa och hans syskon döpte sin katt till Tusse-Fingal? Ett ståtligt namn för en katt. En granne i byn där hemma har en förkärlek för det ryska och hans två katter heter Aldrigsova och Barasova. En vän från min barndom var så förtjust i sitt eget namn att hon även döpte hästen till Johanna.
Ja, det finns en hel del att fundera kring vad man har för husdjur, varför och vad man döper de till. För min del känns det lika bra att inte rota mer i det här…
PS. Strumpebandssnoken hette Bernhard, minigrisen Rajder, hönan Titti och tuppen Oscar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar