Är du helt säker på att du inte har en hemlig källare? Skräckbokstips! 😱

Vad är egentligen skillnaden mellan en kriminalroman och en skräckroman? Det är inte alldeles solklart och frågan är om det egentligen är intressant? Vi människor är så nitiska med att kategorisera det mesta. När det gäller böcker och bibliotek är det förstås (eller?) nödvändigt att ordna böcker och andra medier för att vi som låntagare ska hitta. Sedan kan böcker ordnas på olika sätt. En ungdomsroman kan vara mer komplex än en så kallad vuxenroman, poesi kan vara mer lättläst än en förenklad och förkortad roman.

För att återvända till den inledande frågan går det att hitta några drag som skiljer genrena åt. En deckare har ofta en tydligt ansvarig person i form av till exempel en kommissarie eller en journalist som ska lösa ett brott. I en skräckroman kan det helt saknas en kommisarie och ett brott, i alla fall ett brott som någon kan dömas för. I stället kan skräckromanens motor vara en "helt vanlig" person som på ett eller annat vis utsätts för obehagliga situationer, ofta med inslag av övernaturlighet. I deckaren får läsaren svar på vem som är den skyldige medan en skräckroman kan vara mycket mer öppen. Det är inte ens säkert att boven i dramat är en konkret gestalt. Inte sällan återvänder huvudkaraktären till sin vardagliga barndomsmiljö (detaljrikt skildrad) och forna vänner kan ha en avgörande roll i en skräckroman. Myter och sägnen är oftare förekommande inom skräcken liksom personer med sjukdomar som drabbat psyket. Den viktigaste skillnaden är dock stämningen. En deckare är spännande och en skräckroman är läskig!

Kristina Ohlsson har skrivit flera böcker, inte minst deckarna med Fredrika Bergman i huvudrollen. 2016 utkom hon med sin första skräckroman, Sjuka själar. Den handlar om knappt 30-årige Lukas som efter tio år tar mod till sig och återvänder till sin hemort Kristianstad. Lukas blir kyligt mottagen eftersom han var den enda av tre stycken som återvände efter en kidnappning. Lukas var svårt skadad när han hittades på en fotbollsplan och han minns inget från kidnappningen eller året före. Den första som kidnappades var 40-åriga Lydia. Ett år efter Lydias försvinnande försvann Lukas' före detta tjej Fanny och ingen av kvinnorna återvände.  Ett år efter Fannys försvinnande var det Lukas tur. Vad var det egentligen som hände? Vem är kidnapparen och vad har Lukas för roll i det hela?

Återkomsten till hembygden blir startskottet på en rad märkliga händelser på orten. Inte minst gäller det på prästgården där Lukas barndomsvän David och hans tjej Anna bor, men även hos Fannys föräldrar. Brinnande träd och kors börjar åter dyka upp. Anna upplever saker som ingen tror på och vad har den otäcka historien från femtiotalet för kopplingar till nutiden?

Så, är Sjuka själar läskig? Jo, jag tycker den är riktigt kuslig och jag kunde knappt lägga boken ifrån mig. Som läsare blir jag osäker om och om igen och författaren serverar mig olika vändningar. Berättelsen har ett tydligt driv och författaren droppar små detaljer här och var. Miljöbeskrivningarna är detaljrika (ok, lite för mycket regnande) och språket flyter på bra. Kanske lite trist att miljön är en "klassisk prästgård". Fanns ingen mer överraskande miljö att nyttja? Fler kopplingar till kristendomen finns i form av ovannämnda kors men även flera av namnen: Lukas, David, Anna. Tyvärr tappar boken lite i slutet eftersom Ohlson fått för sig att förklara allt. Helt onödigt. En skräckroman behöver inte ha svar på alla frågor. Vad gäller samhällsteman ger författaren en ordentlig känga åt polismyndigheten och socialtjänsten. Vem har ansvaret för sjuka själar?

Älgjakt och bärplockning - stagnerade könsroller anno 2017

Hösten är här med sina brinnande löv och sin klara luft. Det är också en tid då flera av oss vistas lite extra i naturen; vi plockar lingon, vinbär och svamp. Kanske dekorerar vi våra blomlådor med ljung, enris och rönnbär. Vi plockar kottar med barnen och ser getingarna bli allt långsamnare. Men den mest omtalade höstaktiviteten är utan tvekan älgjakten. Det skrivs om den i pressen, på sociala medier och regionala tv-nyheter rapporterar om antal taggar som fällts. Hur är det på arbetsplatserna? Jo, första veckan i september bokas inga större möten eftersom så många har semester. Inga konferenser läggs här. Det är svårare att få tid på hälsocentralen eller på bilverkstan och detta är på nåt sätt helt ok.

Tänk om vi skulle ha en vecka för bärplockning där cheferna beviljar semester utan att blinka? Tv har inslag om kvinnor som i grupp åker och plockar lingon. Den lokala skobutiken har stängt p g a bärplockning. Nej, det skulle ju inte hända. Varför? Självklart för att det är flest män som jagar och män är normen. Dessutom är älgar stora och starka djur. Jo, jag vet att det finns kvinnor som jagar och män som plockar bär, men det är fortfarande rätt könsbundet. Är inte det lite märkligt anno 2017? Härom veckan var vi i familjen och plockade lingon. Vi hamnade mitt i nåt älgjaktsstråk och på nåt sätt var det underförstått att vi omedelbart skulle flytta på oss. Apropå stora och starka djur borde ju hästsporten ha högre status, men självklart är det inte så eftersom de flesta som rider är tjejer.

Ps. Jag minns att jag under min skoltid hade i uppgift att plocka lingon. Tror det var två liter per elev. Längre tillbaka i tiden har barn haft potatisupptagningslov. Kanske nåt att återinföra tillsammans med "studiebesök" på en älgjakt? På så vis skulle det kanske bli fler kvinnor på älgjakterna.

Ps2. Vi flyttade inte på oss där i skogen. 15 män fick vänta tills vi plockat klart.

Hur många steg har du till brevlådan?

Jag tycker att en av dem bästa deckarförfattarna är norska Karin Fossum. Egentligen skulle en kunna klassificera hennes så kallade deckare som romaner. I böckerna, där kommissarie Konrad Sejer med tillhörande hund är fasta inslag, spelar det psykologiska huvudrollen.  Det är inte mycket blod, benknotor eller annat slafs utan läsaren får lära känna den misstänkta och/eller offret på ett djupare plan med detaljerade personporträtt. Detta gör böckerna så obehagliga, för vad är det egentligen som skiljer en brottsling från en icke-brottsling? En kan känna igen sig i både förövare och offer. Kan olyckliga omständigheter göra vem som helst till mördare?

Böckerna är sammanhållna och spretar inte hit och dit. Det finns gott om exempel där författare ska ha med alltför många samhällsteman. Fossum fokuserar. Dessutom föredömligt koncentrerade böcker vilket medför att de är relativt korta. Det passar mig eftersom jag är en långsam läsare.

Viskaren är den trettonde Sejerkriminalaren (första, Evas öga, publicerades 1995) och utkom i sommar. Boken inleds med att kommissarie Sejer förhör, eller rättare sagt samtalar med, den tunna och rätt gråa Ragna Riegel. Något hemskt brott har begåtts av den 46-åriga kvinnan utan röst som viskar på grund av en misslyckad stämbandsoperation. I vartannat avsnitt får vi följa in i förhörsrummet och i vartannat avsnitt rullas historien upp. Sejer är mycket tagen av kvinnans berättelse och han har ändå hört många: gärningspersoner som förnekar, skyller på andra, ljuger och förskönar, men Ragna erkänner direkt och vill ta sitt straff. Hon är inte ens intresserad av en försvarare.

Även om Viskaren inte är en bladvändare av samma kaliber som flera av hennes andra deckare så finns en tydlig spänning. Vad har denna anspråkslösa kvinna kunnat begå för brott? Det enda färgstarka hos Ragna är att hon gillar välkryddad och het mat. Annars är hon blekheten själv med tunna fingrar och blåa nagelband. Fossum naglar fast läsaren allt hårdare och berättelsen blir mer och mer skruvad. Men på ett försiktigt sätt. Personporträttet av Ragna Riegel är, som vanligt, ypperligt. Detaljerna exakta. Fossum har tagit personporträttet till en annan nivå och kanske är det här storyn tappar aningens fart. Att slutet är öppet gillar jag också. Vem talar egentligen sanning? Vems verklighet är den sanna? Vems/ vilkas röst är det vi i vårt samhälle inte hör? Och till sist, hur många steg har du till brevlådan?

Ps. Flera av böckerna har blivit filmer eller tv-serier.