Idag har jag deltagit på ett möte i Gällivare där en person från LKAB berättade om samhällsomvandlingen i Malmberget. Det är både spännande och skrämmande. Tänk att kunna flytta samhällen! Det är fantastiskt på nåt vis, men även sorgligt. Jag funderar på hur det påverkar människor att inte riktigt veta hur länge man kan bo i sitt hem innan det är dags att flytta igen. Jag inser att personer som bor i Malmberget inte behöver flytta var och vartannat år, men ändå. På nåt sätt måste det väl ändå påverka vår identitet och vår trygghet, eller? LKAB menar att folka är ”vana”. Gruvan ger och gruvan tar, som LKAB-personen sa. I Kiruna ser det annorlunda ut där hela staden kommer flyttas mer eller mindre på en gång. I Malmberget sker flytten pö om pö och har gjort så under en mycket lång tid.
LKAB ersätter folk deras bostäder vilket självklart är bra, men var ska människorna få plats de närmaste 10-20 åren? Var ska bostäderna byggas? Gällivare kommun äger inte mark så det räcker till och det är redan idag stor bostadsbrist. Kommunens centrum kommer att behöva flyttas.
För att människor ska trivas måste attraktiva livsmiljöer kunna erbjudas. Hur ska områden kunna vara attraktiva medan en avveckling pågår? Hur ska det nya attraktiva Gällivare se ut? Tar man hänsyn till så många aspekter som möjligt?
Hur blir det med alla kulturmiljöer? Hur enkelt är det att flytta känsliga byggnader som t ex kåkstaden i Malmberget? LKAB samarbetar dock med olika instanser/motsvarande kring just kulturmiljöer, men jag känner ändå en oro. Vad händer med platsens själ? Det är ju inte så enkelt att man kan flytta en k-märkt byggnad från en plats till en annan och så är allt frid och fröjd. Men kanske ligger det något i att ”folk är vana”. Kyrkan i Malmberget har t ex förflyttats och det har ju ”funkat.”
Så den andra sidan av saken: hur skulle gruvorterna ha överlevt utan just gruvverksamheten? Hade de ens funnits? Vi kommer inte ifrån det faktum att gruvorna erbjuder en massa arbetstillfällen. Kanske är det bra att samhällen flyttas? Då finns en möjlighet att med jämna mellanrum ta stora omtag och förbättra det samhälle man bor i. Flytta centrum, bygga nytt, fräscha upp, modernisera och tillgängliggöra.
Ja, hur som helst så är samhällsomvandlingar fascinerande processer.
Det här ger mig verkligen nya perspektiv! Även om jag naturligtvis har hört en del om dessa flytningar, så kan jag som sörlänning knappast kunnat föreställa mig hur det skulle kännas att platsen där jag lever skulle försvinna på planerad väg. Kulturmiljöfrågorna får onekligen ny innebörd i de här sammanhangen.
SvaraRaderaJa, det är verkligen omfattande processer på flera plan.
SvaraRadera