Tornedalen på TV i jul

Äntligen! Ikväll kl 19.00 är det dags för del 1 av tornedalsmagasinet Kexi på SVT 2. Totalt blir det tre halvtimmesavsnitt (förstås vill jag ha fler!). Kexi 10-årsjubilerar och ägnar programmen åt musik. Och visst kommer det en massa musik från Tornedalen; Mikael Fagervall, countrybandet Willy Clay Band, folkmusikgruppen Jord, operasångerskan Carina Henriksson och crazygruppen Raj Raj band som liknats vid en kombination av dansband, Rolling Stones och ett exploderande spritkök. Del 2 sänds nu på onsdag 23/12 och del 3 tis 29/12. Programmen går också i repris. Förutom ovannämnda musiker/sångare/artister finns förstås en hel del underbar musik som sjungs och produceras hemma i stugorna. Jag är uppvuxen med berättelser och sång. Ingen i min familj har ngn sångröst att tala om men vi sjunger lika glatt för det. Gärna utomhus. Gärna vid en brasa. Gärna på meänkieli.

Imorgon, tisdag 22/12, startar barnprogrammet Fieteri på Barnkanalen. Fieteri bjuder på 10 avsnitt. Det blir animerat, trolleri, reportage och äventyr. Skoj!

Tornedalska julhälsningar från mig! Hyvvää Joulua kaikile!

Adjö, herr Muffin meänkielelä! - Adjö, herr Muffin på meänkieli!

Ulf Nilsson sai 2002 Augustpriisin kirjasta Adjö, herr Muffin. Ihana lastenkirja ja Anna-Clara Tidholmin fiinit kuvat. Herra Muffin oon marsu/marsviini ja me saama oppia tuntehmaan tämän viishaan herran aivan sen elämän loppuvaiheessa. Herra Muffin oon nyt niin vanha ja väsyny että se ei ennä jaksa ens kantaa gyrkoja. Kirja oon lämmin ja soppii hyvin jos esimerkiksi haluaa puhua kuolemasta lasten kans. Mutta kirja ei vain olla synkkä, siinä oon valoa ja toivoa.

Nyt SR (Utbildningsradion, P2) säntaa Hyvästi, herra Muffin meänkielelä! Tänhään se lähetetthiin klo. 14.13 mutta sie voit kunnella sen jälkikätheen internetin kautta. Mona Mörtlund oon kääntany ja gestaltanu Nilssonin kirjan ja kolme muuta tarinaa: Pricken, kirjottanu Margret Rey, Grodan och främlingen, kirjottanu Max Velthuijs ja Pernilla ja Calle Stalfeltin Lokvargen. Kaikki tarinat sie löy´ät Utbildningsraation kotisivulta.

Mie toivon että esimerkiksi Nilssonin kirjaki tulis meänkielelä! Mie olen varma että monet lainais sen pipluteekistä. Kirjoja, varsinki lasten kirjoja, oon niin vähä meänkielelä ja ko Mona nyt oon tehny työn ja kääntäny niin olishan se hyvä että kirjaki painetthais. No, siihen asti – kuunelkaa ko Mona lukkee!

http://www.ur.se/ur.se/templates/MediaPage.aspx?id=16354&uri=http://www.ur.se/id/153595&cmd=viewdetails&content=center

Nobelpristagaren Selma Lagerlöf är kraft

Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av mina absoluta favoritförfattare. Hon var en otrolig berättare, människa och kvinna som verkade i en manlig värld och kämpade för kvinnors rätt. Lagerlöf utbildade sig till lärare, försörjde sig sedan som författare och köpte tillbaka Mårbacka där hon drev all verksamhet med bestämd och fast hand. Förutom kvinnofrågor var hon på olika sätt engagerad i fredsfrågor.

Hennes texter är fullkomligt magiska med vargar, skogar, vintrar och myter. Men hon använder sig också av humor och vardag. Hon beskriver Jerusalem och Värmland. Inre och yttre landskap. Verklighet och magi – ofta i en härlig förening. Karaktärerna är levande och komplicerade, miljöerna fascinerande och historierna genomtänkta och väl uppbyggda. Selma Lagerlöf var verkligen mycket mer än en ”sagotant”. Hon var en driven företagare, ett språkrör för kvinnor, en världsvan resenär, en samhällskritiker och en mycket ansedd och uppskattad person även utanför Sveriges gränser. Ibland tror jag vi i Sverige inte riktigt förstår HUR stor hon faktiskt är/var. Redan på sin tid var hon mycket känd – och det utan att TV och Internet kablade ut en massa nyheter. Folk kom i stora skaror till Mårbacka för att få en skymt av den kända författaren.

För exakt 100 år sedan mottog Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur och 1914 valdes hon som den första kvinnan in i Svenska Akademien.

Selma Lagerlöf är kraft.

Några av författarens verk (varav flera är dramatiserade och filmatiserade):

1891 Gösta Berglings saga
1897 Antikrists mirakler
1899 En herrgårdssägen
1901 Jerusalem 1
1902 Jerusalem 2
1904 Herr Arnes penningar, Kristuslegender
1906-07 Nils Holgerssons underbara resa
1911 Liljecronas hem
1912 Körkarlen
1914 Kejsaren av Portugallien
1925 Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld
1928 Anna Svärd

Läs gärna också böcker om Selma Lagerlöf! Du kan också gå med i Selma Lagerlöf-sällskapet, www.selmalagerlof.org

40 v aikaa isosta strejkistä

Tänhään oon 40 v sitte ko iso kryyvstrejkki alkoi Norrbottenissa. Ensin se alko Svappavaarassa ja sitte Kirunassa ja Malmivaarassa. 5 000 ihmistä strejkkasit yli 50 päivää mm huonon tilin ja huonon miljöön takia. Tili riitti juuri ja juuri ruokkhaan mutta ei mihinkhään muuhun. Työntekijät sai olla myötä kaikissa testissä, esim kuinka kauon se ottaa kruuvata kruuvia tai lyöä vasaralla naulan. Ei ens saanu istua hyysikässä rauhassa. Työntekijät ei ollheet minkhään väärtit ja ihmisarvo katosi. Fakki ei mitenkhään auttanu tässä hommassa, päin vastoin. Strejkki ei ollu tärkeä vain täällä Norrbottenissa vain koko Ruotissa ja työntekijöitten elämä muutu strejkin jälkkheen paremphaan monille. Strejkin aikana oli rankkaa ko ei saanu misthään mitthään rahhaa. Monet ihmiset koko maasta anto lanttia että työntekijät klaarasivat tämän ajan. Sitä arvaa että moni joka strejkkasi varmasti pelkäsi – Ådalen pyöri mielessä.

Minusta se oon niin kumma että tämä tapahtu täällä Norrbottenissa 40 v sitte – ei se oikeasti ole niin kauon aikaa. Miten mutäärni Ruotti saatto kohella ihmisiä niin huonosti? Mutta joskus kyllä tuntuu että vielä tänhään ihmisiä nöyryytetthään Ruotissa, esim saihraita. Onko uusi strejkki lähestymässä?

Nattfestival i Korpilombolo - Yöfestivaali Korpilompolossa

Jag sitter just nu på värdshuset Tre sågar i Korpilombolo, ett par mil från Pajala. Nattfestivalen (European Festival of the Night är det fullständiga namnet) pågår 1-13/12 och är en bred kulturfestival med litteratur, konst, musik och filosofi. Man kan även delta själv på ett mer aktivt sätt t ex genom skrivarworkshop eller jojk- och joddlingworkshop. Själv har jag precis sett en film på Medborgarhuset, Natt i Korpilombolo. Igår lyssnande jag på Duo Dialog – en konsert av hög kvalitet med klarinett och gitarr i kyrkan. Mycket mäktigt. Därefter tog vi oss till fots eller med hjälp av spark till Tornedalsteaterns föreställning Vishetens vindar där myter och berättelser från Tornedalen och Sydafrika blandades. Det är en häftig känsla att mitt i den mörkaste tiden på året befinna sig på festival i Korpilombolo där folk tar sparken till kulturevenemangen. Festivalen arrangeras för femte året i rad och drivs av framför allt Korpilombolo kulturförening med ekonomiskt stöd från flera håll. Se gärna nightfestival.se På festivalen medverkar även t ex Bengt af Klintberg, Gunnar Kieri, Yngve Ryd, Mikael Niemi, Rosa Liksom och Niklas Rådström. Det bjuds på filosofiska samtal, myter, bildspel, poesi, konstutställningar, dansföreställningar. Själv ska jag så småningom avsluta dagen/kvällen med rysk gitarrpoesi. Beat that!

Det är mycket trevligt med en sådan lång festival, men längden har förstås sina nackdelar också. Det är, för många i alla fall, svårt att delta mer än några dagar. Festivalstämningen är inte heller 100% - vilken ju är i princip omöjlig att uppehålla i två veckor. Dock har jag träffat en festivalbesökare som kommit från Sthlm och stannar alla dagar. Han har besökt festivalen i fyra år. Jag frågade varför han stannade så länge och han svarade självklart ”Jag är kulturkonsument!” Det bästa med hans kommentar var att den var så direkt och självklar. Skönt.

Hatten av för natten och Korpilombolo!

Jägarna 2 - rockar eller suger?

Jaha, då var det dags för uppföljaren till filmen Jägarna som kom 1996. Del 2 har premiär 2011 och ska spelas in i Överkalix med bl a Rolf Lassgård och Peter Stormare. Manus och regi (precis som då): Kjell Sundvall. Jägarna baserades ju delvis på verkliga händelser, om än ihopslagna till ett enda mischmasch. Jag kan tänka mig att Jägarna 2 kommer att innehålla något om Hagamannen och Carolinefallet i Gällivare.

Jag vet inte vad jag tycker om att en till film inom samma genre/motsvarande skall produceras. Fast egentligen har jag ju ingen aning om hur denna film kommer att vara eller ens vad den kommer att handla om. Jag gillade inte Jägarna utan tyckte, som många andra från norra Sverige, att den var oerhört överdriven och osmaklig. Den gick ju på TV igen för inte så längesedan och då tyckte jag mest att den bara var dålig. Så klart har distansen gjort sitt till plus att jag säkerligen själv är delvis en annan än för 13 år sedan. Ska vi i norr bli förlöjligade igen? Eller är det bara så att vi inte har någon självdistans? Lite får vi väl tåla, eller? Vi måste kanske lita på att folk kan tänka själva och inse att filmer inte alltid ger en helt realistisk bild. Det är väl ingen som tror att alla engelsmän är som Mr Bean eller att alla fransmän har basker och mustasch? Det finns ju också fördelar med att en ny film spelas in i Norrbotten – det ger ju en hel del marknadsföring. Vi får hoppas att det blir på ett positivt sätt. Men jag vet inte. Kunde vi inte fått en annan film ändå?

Tornedalingarna är gamla som gatan - Tornionlaaksolaiset oon kauhean vanhoja

För några dagar sedan hittade arkeologer 11 000 år gamla fynd i Kaunisvaara, Pajala. Detta visar att det funnits människor i Tornedalen längre än man tidigare trott. Arkeologerna hittade två boplatser och menar att fler säkert skulle hittas om utgrävningen fortsatte. Dessa fynd påträffades när man i samband med en gruvetablering letade efter fornlämningar.
-Nu kan sidorna i Nationalencyklopedin om inlandsisen rivas ur och brännas, säger Olof Östlund, en av arkeologerna, till NSD.

11 000 år. Tänk efter. Det är för grymt länge sedan. Vilka var dessa människor? Hur såg Tornedalen ut?

-Det nya fyndet visar att den troligaste invandringsvägen till Norrbotten har skett från norra Norge. Från vilket håll människor kom till norra Norge är en annan sak, troligast är att de kom från Skåne och Bohuslän längs den norska kusten. Ett annat alternativ är att de kom från Ryssland och gick längs ishavskusten, men den är svårt att säga något om, fortsätter Östlund till NSD.

Det är många spännande frågor som uppstår. Hoppas vi får veta mer!