Ok, jag vet att detta inlägg verkligen innebär att jag ger mig ut på både tunn och hal is...men gör i alla fall ett försök att formulera några tankar efter att idag deltagit i samtal om just konstnärlig kvalitet.
Vad är kvalitet? Kvalitet för vem? Enligt vem? Kan vi hitta några gemensamma kriterier för vad kvalitet är eller är upplevelsen av kvalitet verkligen helt och hållet subjektiv?
Ibland förs några kriterier fram som skulle kunna vara indikatorer för kvalitet: originalitet, hållbarhet, komplexitet, enkelhet och ibland även upprepning. Självklart är dessa kriterier inte heller enkla att definiera. Vad innebär att något är hållbart? Jag kan se att en del verk, eller klassiker om man så vill, verkligen står för hållbarhet. Dessa verk tål att gestaltas om och om igen oavsett tid och rum, men hur kan vi idag veta vad som verkligen blir hållbart i framtiden? Det finns gott om exempel där verk bedömts som icke hållbara, men som i efterhand visat sig var mycket hållbara. Begreppen komplexitet och enkelhet kan ju tyckas vara motsatser, men behöver inte vara det. T ex är Tranströmers poesi både komplext och enkelt. Kanske har författaren börjat med betydligt fler ord och sedan skalat av och skalat av för att få fram essensen.
Begreppet konstnärlig förnyelse är riskabelt. Det finns inget som garanterar god kvalitet enbart för att det är nytt. Ibland kan det rent av vara bättre att fördjupa det verk man har än att plocka in något nytt. Naturligtvis ska traditioner brytas för att det ska bli dynamiskt och spännande, men att förnya kan i sig inte vara ett mål för att uppnå konstnärlig kvalitet. Ofta refererar vi idag till verk från förr på ett eller annat sätt och det kan ju verkligen vara en bra sak. Konstnärlig förnyelse har förstås flera aspekter, t ex nya inriktningar, repertoarer, gränsöverskridande samarbeten, arbetssätt för att nämna några.
Det är bättre att tala om kvaliteter än kvalitet. Dessutom är kvaliteter beroende av ett sammanhang, av tid och plats. Kvalitet är föränderligt. Detta är viktigt att komma ihåg.
Vidare tänker jag på humor och komedier som oftast kanske uppfattas som ytliga. Men visst kan roliga böcker, komedier på teater eller film också innehålla flera kvaliteter! Flera av våra teaterklassiker är ju också komedier och kan då sägas innehålla bl a ingrediensen hållbarhet.
Är det då en skillnad om en s k kritiker bedömer kvaliteterna i t ex en teaterföreställning eller om publiken gör det? Naturligtvis beror det på vad personerna har för referensramar. Kritikern har detta som jobb, medan publiken kanske inte alltid har samma erfarenheter. Det är precis på samma sätt som inom andra samhällsområden. En bilmekaniker kan bedöma min bils kvalitet mycket bättre än jag kan, men säkerligen skulle jag komma fram till liknande bedömningar som han/hon om jag fick lite tid och erfarenhet.
Så, kan vi definiera kvalitet? Ja, jag tror att vi kan det till en viss del. Vi måste dock komma ihåg att skilja på den personliga smaken och på kvalitet. Ibland måste vi sätta oss över den personliga smaken. Självklart kan den personliga smaken och upplevelsen av kvalitet sammanfalla. Kvalitet kräver mycket arbete och det brukar märkas. Det viktiga är dock att diskutera kvaliteter och hålla dialogen levande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra Anette !
SvaraRaderaNär ska vi sätta oss över den personliga smaken ? Är det säkert att kvalitet kräver mycket arbete ? Betyder det så att om mycket arbete är nerlagt så leder det till kvalité ?
Om jag hade svar...
SvaraRaderaIntressant spörsmål som får mig att tänka på Robert M Pirsings två böcker: "Zen och konsten att sköta en motorcykel" samt "Lila, en studie i moral". Vad är kvalitet i livet? Känner vi igen kvalitet? Väljer vi kvalitet om vi kan?
SvaraRaderaJa, det viktigaste är att vi talar om saken!
SvaraRadera