Bögar i Kuivalihavaara

Marianne Cedervall har gett ut två romaner på Natur & Kultur. Den första, Svinhugg, kom ut förra året och den andra, Svartvintern, är alldeles nyutkommen. Böckerna kan läsas fristående.

Jag har precis avslutat Svartvintern med ett snett leende på läpparna. Boken är rolig och tragisk på en och samma gång. Läsaren förflyttas till en liten by vid namn Kuivalihavaara (ung. Torrköttsberget) inte så långt från Vittangi i Kiruna kommun. Här får vi möta en rad karaktärer, inte minst väninnorna Hervor och Mirjam. Hervor är ett handlingskraftigt och svärande lokomotiv, medan läkaren Mirjam är lite mer försiktig och begrundande. Vi får också möta misshandlaren Tony och den inskränkte predikanten Olavi Törmä. Denna höst händer något märkligt. Operasångaren Ralph från Stockholm får oväntat ärva det gamla hotellet i byn och han och pojkvännen Eric bestämmer sig för att starta ett Vildmarksspa. Ja, ni förstår – det är som upplagt för fördomar, intriger och hårda ord. Tur att Hervor och Mirjam finns i byn…

Det är alltid trevligt och intressant att läsa en bok som utspelar sig i ens hemtrakter. Dock hade det varit bra om författaren koncentrerat sig på ett färre antal karaktärer. Nu myllrar det av personer som man lätt blandar ihop och personporträtten blir i flera fall ytliga. Cedervall tar fördomarna på allvar samtidigt som hon driver med dessa. Bra, tycker jag. Det är en svår konst. OK, ibland kanske det blir lite för många fördomar på ett bräde. Boken är välskriven och därför är det så synd att orden på finska är felstavade. Det hade varit så enkelt att kolla upp stavningen. Svartvintern påminner starkt om Kay Pollaks film från 2004, Så som i himmelen med Michael Nyqvist, Lennart Jähkel, Frida Hallgren, Helen Sjöholm m fl. Där återvänder en dirigent till sin hemby i norr.

Nåväl, boken är läsvärd och presenterar mustiga karaktärer, magiska örter och ett barnlik i källaren. Låna på biblioteket och förgyll din vardag!