Statyer är verkligen en manlig värld. Byst efter byst föreställer ofta någon gubbe. Tack och lov börjar statyer av kvinnor dyka upp, men fortfarande är övervägande avbildade män. Det känns tröttsamt. Är kvinnor avbildade är de ofta nakna och anonyma. Några goda exempel finns dock.
I Tärendö, juli 2010, avtäcktes bronsstatyn föreställande Charlotte Kalla. Konstnär: Gunnar Hansson från Antnäs, Luleå. Skiddrottningen sa att hon kände igen sig i statyn, men vad skulle hon annars säga? I höstas var jag i Tärendö, såg bronsskapelsen och blev lite besviken. Jag tyckte inte att den var speciellt lik (om nu målet var att hon skulle vara lik...). Ok, flåset fanns där, men det kunde lika gärna ha varit en annan skidåkare. I Aftonbladet igår (2/3-2011) kunde man läsa att Kalla nu ska bli trästaty på Karl-Johan i Oslo. Det är förstås kul att hon hyllas och jag hoppas på lite mer nytänkande. T ex är det kul med statyn av Margareta Krook utanför Dramaten i Stockholm. Hon är alltid uppvärmd. Kanske kunde Tärendöstatyn av Kalla haft någon extra detalj? En glödande medalj? Material som skiftar i färg beroende på temperatur? Kanske hade en ljudinstallation kunnat kopplas ihop med statyn?
Jaja, jag får väl vara glad över att en kvinna avbildas och inte vara så gnällig över utförandet. Tills fler kvinnor avbildas får jag vara tacksam över Kalla, Krook och Astrid Lindgren-statyn utanför Junibacken på Djurgården.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar