Har precis kommit hem från bion efter att ha sett Spielbergs War Horse som är baserad på en roman av Michael Morphurgos. Förutom hästen medverkar Jeremy Irvine, Emily Watson, Peter Mullan, David Thewlis, Niels Astrup.
Historien utspelar sig under första världskriget på den engelska landsbygden. Pojken Albert bor med sina föräldrar i ett arrenderat hus på arrenderad mark. Naturligtvis är markägaren dryg och otrevlig. Vid en auktion ska pappan köpa en duglig arbetshäst, men blir överförtjust i den smäckra bruna hästen och köper den med pengar han egentligen inte har. Albert känner genast att han och hästen Joey hör ihop. Redan när Joey var ett litet föl hade Albert beundrat honom på avstånd. Albert tränar hästen och får den att till och med plöja jorden. Tyvärr slår skörden fel och familjen har inte råd att betala hyran. Samtidigt förklarar Tyskland krig och fadern säljer hästen till armén. Självklart blir sonen Albert knäckt. Vi får sedan följa hästens väg genom första världskriget. Naturligtvis får vi även stifta bekantskap med soldater och andra personer som drabbas av kriget. Den stora frågan är förstås om Albert och hästen någonsin kommer att förenas.
Filmen är oändligt vacker! Underbart foto, fin musik. Det vackra fotot står i kontrast med det meningslösa, brutala kriget som drabbar både djur och människor. Kanoner, lera, död, taggtråd men också lojalitet, vänlighet, vänskap och kärlek. Jag tycker det är modigt av Spielberg att låta en häst ha huvudrollen och verkligen låta tittarna följa med djuret i berättelsen. Ibland kan det kännas lite plumpt, men det förlåter man...det är så vackert. Dock hade filmen kunnat vara kortare. Det blir lite segt på slutet. Jag tycker det är trist när karaktärer inte pratar det språk som skulle vara det naturligaste. Tyskar och italienare talar engelska - varför inte låta skådespelarna tala tyska och italienska? Sedan saknar jag förstås kvinnor. Det myllrar av män, men endast ytterst få kvinnor är med...Jag vet att det inte var så många kvinnor som stred i fält, men kvinnorna hade andra viktiga roller!
I filmen skildras en sekvens där soldater från var sin sida av skyttegraven hjälps åt för att hjälpa hästen Joey. Denna scen, bland många andra, för mina tankar till morfar som stred i andra världskriget. Tyvärr hann jag aldrig träffa honom, men mamma har berättat att han aldrig ville tala om kriget. "Det är inget att minnas", sa han. Finland utkämpade två krig mot Sovjetunionen 1939–1944 och ett mot Tyskland vintern 1944–1945. Detta var morfar med om. Han har sagt att det var en mycket konstig känsla att först ha kämpat mot ryssarna och sedan med ryssarna mot tyskarna. "Plötsligt skulle vi skjuta de vi lärt känna", sa morfar. Självklart innebar hela kriget och dödandet fruktansvärda upplevelser och denna situation förvärrade det ytterligare. Så meningslöst!
Imorgon är det dags för Oscarsgalan och Spielberg är nominerad till hela sex stycken: bästa film, bästa filmmusik, bästa ljudredigering, bästa ljudmix, bästa scenografi och förstås bästa foto. Jag skulle bli mycket förvånad om filmen inte vinner för (minst) bästa foto.
Jag rekommenderar varmt War Horse och för mig innebar filmen en liten, liten inblick i hur morfar kanske hade det i fält.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar