Språkbon - en metod för meänkieli?

För en vecka sedan (3/1) kunde man lyssna på ett inslag i Sveriges Radio som handlade om Language nests eller Språkbon.

Den finska språkforskaren Annika Pasanen menar att minoritetsspråk kan få nytt liv genom denna metod. Att låta barn vara i språkbon innebär att förskolepersonalen enbart talar det språk det handlar om, även med barn som till en början inte förstår. I skolan undervisar pedagogerna vissa ämnen enbart på det aktuella språket. Pasanen har ett exempel från verkligheten som handlar om Enare-samiskan som talas i Enare kommun i norra Finland. Där blev språkbon en viktig metod för att föra språket vidare till nästa generation. Ett annat exempel finns i Nurmes i Finland där förskolepersonalen jobbat med karelska språkbon.

Jag tror att detta kan fungera även för meänkieli och tycker det vore toppen om någon förskola i någon av tornedalskommunerna skulle prova. Vi har allt att vinna! En del kan ju tycka att det är fel att barn ska tvingas att lyssna till och använda ett språk…Men å andra sidan; hur många barn skulle frivilligt välja att läsa samhällskunskap eller kemi? Ju fler språk desto fler världar!