Jag älskar att gå på auktioner. Gärna gårdsauktioner på sommaren utrustad med egen pall, fikakorg, solkräm och vattenflaska. Jag är en sån där ihärdig typ som inte går förrän auktionen är slut, vilket kan ta rätt många timmar. Min fikakorg har ofta hunnit sina redan innan halva auktionen förrättats och jag gynnar då glatt varmkorvförsäljarna som finns på plats. Visst har jag fyndat en del men också blivit ordentligt blåst. Det är dock en tröst att det finns folk som, i ren iver, höjer på sitt eget bud. Då känner jag mig alltid mycket klok och sparsam.
Nåväl, jag har besökt små auktioner, mellanstora auktioner och stora auktioner med sådana där spadar som man ser folk ha på TV (för övrigt råkade jag vid ett sådant tillfälle höja min spade och plötsligt hade jag köpt en matta för 3 000 kr), men inte en enda auktion har förrättats av en kvinna! Är inte det konstigt? Säkerligen hänger det ihop med gamla traditioner på nåt sätt, men det är väl dags att ändra på det. Att vara auktionsförrättare handlar ju egentligen i princip om att ljuga så trovärdigt som möjligt. Det kan ju inte vara så svårt. Kanske dags att ge sig i kast med klubban nästa sommar...Piiain oon aika otta asian omhiin käshiin...
Dyker det upp en auktion med en kvinna som håller i klubban så meddela ! På Bukowskis som jag varit på en gång (spadar används)var det en kvinna. Men det var ju väldigt sobert och strikt som du förstår !
SvaraRadera